Varför behövs vi?
Ett samhällsproblem
som påverkar alla
Digitaliseringen har på kort tid förändrat hur vi kommunicerar, handlar, söker vård
och deltar i samhället.
För den som har grundläggande digital kompetens har bankärenden, kontakter med vård och myndigheter samt köp av biljetter för parkering och kollektivtrafik blivit betydligt enklare. Tyvärr har denna utveckling skett på bekostnad av Sveriges äldre befolkning, som till stor del istället upplever ökade hinder.
Konsekvenserna är långtgående. Äldre får svårare att ta del av vård och samhällsinformation, blir mer beroende av anhöriga och riskerar både ökad ensamhet och ekonomisk sårbarhet. När samhällstjänster flyttas online utan att motsvarande stöd byggs upp skapas en ny form av social ojämlikhet – ett digitalt klassamhälle.
Detta är inte enbart ett individuellt problem, utan ett strukturellt samhällsproblem. Digital exkludering leder till ökad belastning på vård, socialtjänst och anhöriga. Den bromsar också genomförandet av Sveriges och EU:s digitaliseringsmål, där det tydligt slås fast att ingen ska lämnas utanför den digitala utvecklingen.
För att skapa ett inkluderande samhälle där alla medborgare har lika möjligheter att delta krävs ett gemensamt ansvarstagande. Därför måste vi tillsammans säkerställa att digitaliseringen blir ett verktyg för delaktighet och jämlikhet - inte segregation.
Hur stort är problemet?
För att förstå omfattningen av det digitala utanförskapet har vi kategoriserat de konkreta utmaningar som många seniorer möter i vardagen.
Nedan presenteras fyra centrala problemområden som identifierats med hjälp av aktuell statistik och forskning.
Kompetens och intresse
Äldre saknar grundläggande kunskaper och rätt verktyg för att delta fullt ut i det digitala samhället.
Brist på grundläggande digital kompetens
Många äldre saknar basala kunskaper för att använda väsentliga verktyg som BankID, e-post, parkeringsappar eller vårdappar.
Ständig och snabb teknikutveckling
Teknik förändras snabbt och det som lärs ut idag kan vara föråldrat imorgon. Kontinuerlig utbildning är därför avgörande.
Lägre intresse
Bristen på kunskap och vägledning leder till ett äldre har lägre intresse för teknik.
Trygghet och tillgänglighet
Tekniken upplevs som komplicerad, opålitlig, skrämmande och inte utformad för äldres behov.
Ökad sårbarhet för bedrägerier och falsk information
Äldre är särskilt utsatta för bedrägerier som phishing och falska erbjudanden. De har även svårare att genomskåda falsk eller AI genererad media.
Rädsla för teknik och digitala verktyg
Oro för misstag, att ta sönder något, eller att bli lurad gör att många äldre undviker digitala tjänster.
Komplexa och otillgängliga gränssnitt
Små typsnitt, otydliga instruktioner och tekniskt språk skapar hinder och bidrar till att många upplever digitala tjänster som ovälkomnande.
Delaktighet och jämställdhet
Digitalisering påverkar relationer, självständighet och livskvalitet.
Beroende av anhöriga, nätverk och välvilja
Äldre blir beroende av barn eller vänner, vilket negativt påverkar självständighet och värdighet.
Ökade klyftor i livskvalité
Digital kompetens ger tillgång och livskvalitet – digital exkludering leder till motsatsen.
Begränsat
samhällsdelagande
Äldre riskerar missa sociala evenemang och viktig samhällsinformation.
Samhällsstruktur
Digitaliseringen riskerar att öka klyftor i samhället och utan insats fördröja samhällets tillväxt och effektivisering.
Ekonomiskt utanförskap
Äldre som inte kan använda digitala tjänster riskerar högre kostnader för vardagstjänster.
Missade nationella och EU-mål
Äldre halkar efter i digital kompetens. Utan insats kommer både EU:s och Sveriges digitaliseringsmål missas.
Outnyttjade möjligheter
En digitalt kompetent befolkning bidrar till ökad ekonomisk tillväxt och ett mer effektivt samhälle.